Titel: Catching JordanFörfattare: Miranda Kenneally
Förlag: Sourcebooks Fire
Antal sidor: 281
Utkom: 1 december 2011
Utläst: 5 mars 2012
Andra böcker av författaren: Stealing Parker (1 oktober 2012), Bad, Bad Thing (2013)
What girl doesn't want to be surrounded by gorgeous jocks day in and day out? Jordan Woods isn't just surrounded by hot guys, though-she leads them as the captain and quarterback of her high school football team. They all see her as one of the guys, and that's just fine. As long as she gets her athletic scholarship to a powerhouse university. But now there's a new guy in town who threatens her starting position... suddenly she's hoping he'll see her as more than just a teammate.
~*~
Kan inte all böcker vara så här underhållande, så här bra, och ha såna här fantastiska karaktärer? Eller, stryk det. Hade alla böcker varit som denna, då hade man antagligen inte uppskattat några mer än de andra och det hade ju varit för jäkla tråkigt. För Catching Jordan är perfekt, otrolig, så där riktigt akfjkehghg-bra. Ni vet? Det går inte riktigt att sätta ord på det hela.
I alla fall var den så bra för mig. Catching Jordan handlar mycket om sport, då amerikansk football, och är man inget sportfan så kanske det är svårt att bortse från det. Men även om man inte gillar sport och allt som har med det att göra så borde man ge den här boken en chans. För den innehåller så mycket mer än bara football. Så himla mycket mer. Jag fick en väldigt lust att se om alla säsonger av Friday Night Lights när jag läste denna bok, så gillar ni den serien kommer ni antagligen gilla den här boken.
Jordan är en underbar karaktär. Hon är lagkapten i sitt football-lag, hon är en av killarna, hon säger emot när någon behandlar henne fel och hon vet att hon är bäst på det hon gör. Jag älskar det, bara älskar det. När Ty, den nya heta quarterback-spelaren, kommer in och försöker leda hennes lag, då ryter hon till och sätter honom på plats. Även om han är så snygg att han får hennes ben att bli till gummi. Det är inte ofta det händer i YA, måste jag säga.
Men det är inte Jordans förhållande med Ty som gör den här boken så fin. Nej, jag ogillade Ty ganska mycket. Man kan förstå var hans överbeskyddande tendenser kommer ifrån, men jag satt bara och väntade på att Jordan skulle få nog av honom och hans fasoner. Sam Henry, däremot... Jordans bästa vän och världens underbaraste. Jag älskar honom så mycket att jag önskar att han fanns på riktigt och var min bästa vän istället. Det är verkligen inte ofta man stöter på karaktärer som honom, som bara dryper av awesome. Allt från hans "segerdans" till hans beteende mot Jordan till hans humor som bara är så underhållande att jag dog lite varje gång han öppnade munnen. Jag försöker komma på bästa sättet att få fram hur otrolig han är, men kommer bara att tänka på delar ur boken och börjar skratta för mig själv istället. Kan inte ens minnas senaste gången jag gillade en bok-karaktär så här mycket. Om det ens någonsin har hänt. Från och med nu kommer alla karaktärer mätas med Sam Henry. Orättvist, men det är bara så det blir när man stöter på en karaktär som honom. Han, tillsammans med resten av Catching Jordan, är oförglömlig.
Handling: 5/5
I alla fall var den så bra för mig. Catching Jordan handlar mycket om sport, då amerikansk football, och är man inget sportfan så kanske det är svårt att bortse från det. Men även om man inte gillar sport och allt som har med det att göra så borde man ge den här boken en chans. För den innehåller så mycket mer än bara football. Så himla mycket mer. Jag fick en väldigt lust att se om alla säsonger av Friday Night Lights när jag läste denna bok, så gillar ni den serien kommer ni antagligen gilla den här boken.
Jordan är en underbar karaktär. Hon är lagkapten i sitt football-lag, hon är en av killarna, hon säger emot när någon behandlar henne fel och hon vet att hon är bäst på det hon gör. Jag älskar det, bara älskar det. När Ty, den nya heta quarterback-spelaren, kommer in och försöker leda hennes lag, då ryter hon till och sätter honom på plats. Även om han är så snygg att han får hennes ben att bli till gummi. Det är inte ofta det händer i YA, måste jag säga.
Men det är inte Jordans förhållande med Ty som gör den här boken så fin. Nej, jag ogillade Ty ganska mycket. Man kan förstå var hans överbeskyddande tendenser kommer ifrån, men jag satt bara och väntade på att Jordan skulle få nog av honom och hans fasoner. Sam Henry, däremot... Jordans bästa vän och världens underbaraste. Jag älskar honom så mycket att jag önskar att han fanns på riktigt och var min bästa vän istället. Det är verkligen inte ofta man stöter på karaktärer som honom, som bara dryper av awesome. Allt från hans "segerdans" till hans beteende mot Jordan till hans humor som bara är så underhållande att jag dog lite varje gång han öppnade munnen. Jag försöker komma på bästa sättet att få fram hur otrolig han är, men kommer bara att tänka på delar ur boken och börjar skratta för mig själv istället. Kan inte ens minnas senaste gången jag gillade en bok-karaktär så här mycket. Om det ens någonsin har hänt. Från och med nu kommer alla karaktärer mätas med Sam Henry. Orättvist, men det är bara så det blir när man stöter på en karaktär som honom. Han, tillsammans med resten av Catching Jordan, är oförglömlig.
Handling: 5/5
Språk: 4,5/5
Karaktärer: 5/5
Omslag: 4,5/5
ÅÅÅÅHHH!!! Nu skuttade Jordan med megakliv uppåt på min VILL HA-lista!
SvaraRaderaTack för denna recension! Jag som precis har beställt boken och bara väntar på att den ska komma... :)
SvaraRadera