Titel: Perfect Chemistry. Författare: Simone Elkeles.
Antal sidor: 357.
Utkom: 2008.
Andra böcker av författaren: Rules of Attraction, Chain Reaction, Leaving Paradise, Return to Paradise och How to Ruin-trilogin.
At Fairfield High School, on the outskirts of Chicago , everyone knows that south-siders mixing with north-siders can be explosive. So when Brittany Ellis and Alejandro “Alex” Fuentes are forced to be lab partners in chemistry class, this human experiment leads to unexpected revelations – that Brittany ’s flawless reputation is a cover for her troubled home life, that Alex’s bad-boy persona hides his desire to break free from gang ties, and that when they’re together, life somehow makes more sense. Breaking through the stereotypes and expectations that threaten to keep Brittany and Alex apart, Perfect Chemistry takes readers to both sides of the tracks in a passionate love story about looking beneath the surface.
Trots denna boks väldigt tråkiga och fantasilösa omslag, som ärligt talat fått mig att tveka om att läsa den tidigare, så bestämde jag mig för att läsa den. Varför? På grund av att jag lät hypen bestämma åt mig. I ett par år har jag hört bara bra saker om Perfect Chemistry, men har liksom inte vågat erkänna att det är en bok jag funderat på att läsa. Orsaken till detta var den lite fåniga titeln, som nu inte alls är fånig utan snarare alldeles perfekt efter att jag läst boken och förstått innebörden, och detta omslag.
Men läser man Perfect Chemistry så förstår man precis vad det är alla ser i den. Det är inget unikt upplägg egentligen; vit, rik flicka möter mexikansk, fattig pojke och de blir kära. Men jag kan inte låta bli att älska berättelser som denna. Hela grejen med gängen och våldet på ena sidan av stan och den andra, rika, sidan var en stor del av varför jag gillade Perfect Chemistry så mycket som jag gjorde.
Karaktärerna var bra, om än lite stereotypiska. Förvånansvärt nog var det inte huvudkaraktärerna Brittany och Alex jag föll för mest, utan två sidokaraktärer; Paco och Isabel. Åh, vad jag önskar att de hade fått en alldeles egen bok... Men då denna bok slutade som den gjorde så kommer det ju inte bli så. Men självklart slutade det med att jag älskade Brittany och Alex också, det är ju ändå deras berättelse.
Simone Elkeles förvånade mig rejält med denna bok. Just nu måste jag tvinga mig själv att låta bli att köpa resten av böckerna i den här serien och andra böcker av henne. I Perfect Chemistry så är ju en stor del av berättelsen att en av huvudkaraktärerna är av mexikanskt ursprung, och Elkeles blandar smidigt in små spanska ord här och där. Då boken är skriven ur både Brittanys och Alex perspektiv genom att de får vartannat kapitel så är det självklart mest spanska uttryck i Alex kapitel. Och jag älskar det.
Slutet var väldigt fint och tillfredsställande efter denna omtumlande historia. Perfect Chemistry är verkligen en bok som jag rekommenderar att alla som är intresserade av ungdomslitteratur läser, för den är inte värd att gå miste om.
Handling: 4/5
Språk: 5/5
Karaktärer: 5/5
Omslag: 3/5
Totalt betyg: 4,5/5
Har inte läst något ur serien men jag tycker att omslaget för den tredje boken är sjukt snyggt. Fundera på att läsa den första boken bara för att jag ska kunna läsa den tredje :p
SvaraRaderaVäntar själv på att få hem min kopia av den här boken, som jag beställde i förra veckan. Det är oerhört intressant att det är en så typisk historia som vi hört om förr, men alla som läser den älskar den ändå... jag måste ge den en chans :) Plus att jag är såld på tredje bokens omslag, så jag var tvungen att kolla första boken innan jag ger mig på den boken :3
SvaraRadera