Titel: The Iron King.
Författare: Julie Kagawa.
Serie: Iron Fey #1.
Antal sidor: 363.
Utkom: 1 februari 2010.
Meghan Chase has a secret destiny – one she could never have imagined…
Something has always felt slightly off in Meghan’s life, ever since her father disappeared before her eyes when she was six. She has never quite fit in at school… or at home.
When a dark stranger begins watching her from afar, and her prankster best friend becomes strangely protective of her, Meghan senses that everything she’s known is about to change.
But she could never have guessed the truth – that she is the daughter of a mythical faery king and is a pawn in a deadly war. Now Meghan will learn just how far she’ll go to save someone she cares about, to stop a mysterious evil no faery creature dare face… and to find love with a young prince who might rather see her dead than let her touch his icy heart.
Att läsa The Iron King var som att åka en berg- och dalbana för mig. Ni vet, ena stunden känner man en stark spänning som ger en slags adrenalinrush, strax därefter lutar man sig tillbaka och bara åker. Detta kanske var världens sämsta liknelse, inte vet jag. Men det var så det kändes när jag läste den här boken.
Från början av boken var jag fast, det måste jag ju säga, men jag var inte helt förälskad i boken eftersom jag var så osäker på vart den skulle leda och hur den skulle få mig att reagera. Det här var den första boken jag läste med faeries (tycker inte att det finns något svenskt, bra ord för dem), så det var en slags okänd mark jag klev in på. Men en sak som jag var säker på från början var att Julie Kagawa är en fruktansvärt duktig författare. En så bra skriven bok som den här har jag inte läst på ett tag. Världen hon beskriver och karaktärerna som dyker upp kommer alla till liv när man läser och wow, bara wow.
Som sagt så var min läsning av The Iron King ganska ojämn och jag var tvungen att smälta boken ett tag efter jag hade läst ut den för att känna efter vad jag verkligen tyckte. Men så läste jag beskrivningen för bok 2 i serien, The Iron Daughter, och kände en enorm saknad efter karaktärerna, världen som boken utspelar sig i och det underbara språket som man blir helt förtrollad av. Jag insåg hur mycket jag älskade den här boken, och hur otrolig den var. Jag blev däremot inte helt frälst på faeries när jag läste den, men jag kanske börjar gilla dem mer ju fler böcker om dem jag läser.
5/5
Den låter spännande! Jag har läst några böcker om faeries (håller med - det finns inget ord på svenska!) och jag tycker om dem! De har en del intressanta egenskaper, som att de inte kan ljuga (fast jag vet inte om det gäller alla).
SvaraRaderaOch jag ÄLSKAR dina läsmål för 2011. Det låter jätteroligt!
Ha en bra kväll!
Har titta på den ett tag nu och tänkt köpa den men det blev ite sp nör jag beställde böcker. Men jag kommer nog att köpa den snart ändå, den värkar ju så bra;)
SvaraRadera